Danstroll

NATIONALDAGEN
Då var den beryktade nationaldagen här och ibland vet jag inte varför vi har kvar den.
Det firas inte direkt att vi är boendes i Sverige för rädslan kommer då. 
Ska man bli kallad rasist? Kommer det bli stökigt på ett eventuellt firande pga nazister mm. 
Jag hade önskat att vi hade en stadigare grund och att dom gamla skulle få kunna leva gott efter ett hårt arbetande liv. 
Sen vården som är under all kritik tillsammans med försäkringskassans agerande gentemot funkis föräldrar och funkisbarn. 
Visst det finns ett regeringsbeslut på att minska utgifterna från försäkringskassans plånbok men det hjälper inte mig som blir drabbad i långa loppet. 
Vi har fått ett till avslag men detta är inte över ännu, jag kommer aldrig sluta strida för mina barns rättigheter!
För min sambo som håller på att arbeta ihjäl sig när jag inte klarar av att hjälpa honom. 
Så vad är det vi firar idag? 
Välfärden? Rättigheter? 
Sluta låna pengar i det ena facket för att dölja en förlust i myntfacket i den stora regeringsplånboken! 

Idag ska jag dricka kaffe och lyssna på fågelkvitter för att sedan ladda inför en överklagan. 

Njut av dagen och skapa nya äventyr och bli inte lamslagen vid motgångar utan planera medans du faller för att kunna resa dig upp med kraftfulla steg.

Stor kram till er! 


Maktlösheten och förhoppning!
En spruta som gavs 2010 har gett min dotter men för livet, jag är för vaccin men bara dom väl beprövade.
Idag slog det mig att detta är livslångt, att narkolepsin kommer inte försvinna. 
Tårarna rinner av maktlösheten! Frustrationen och förlusten! 
Älskar min unge och hade önskat att detta skulle vara en dålig mardröm för det hade räckt med eds, ep, endometerios, adhd mm. 

Idag när vi var på logopeden så kunde man märka att tungan inte hade normala signaler och att det är ett sludder på talet. Vi tog upp om näringsdrycker ännu en gång eftersom när gumman är i sina dipper så orkar hon inte äta och maten sätts i halsen. 
Då kommer rädslan för att det ska bli total stopp, hon har redan fått uppleva heimlich manöver.
Vi har fått i uppgift att använda proxident som ska hjälpa till med saliv då dottern inte producerar det sen har hon en muskelsvaghet. 
Man ska ta kontakt med mun-H-center igen och skicka en remiss till Göteborg för en speciell röntgen som görs stående vid intag av mat och dryck. 
Min största önskan är att dottern ska få det stödet som behövs, skolan vågar knappt inte ha henne där och det gör alla ledsna. 
Vill bara ha lite lugn och ro, lycklig är jag över att vi fick träffa en så underbar logoped! 

Nu blir det kaffe och sedan vila! 
Imorgon ska det vända
Det har jag bestämt nu, jag vill inte missa livet på utsidan eller bara titta på från insidan!
Vi har en plan jag och min fina sambo så förhoppningsvis blir utfallet hyfsat bra iaf. 
Det har varit några tuffa dagar men jag är krigare i själen och tänker då fan inte ge upp utan rejäl strid. 
Det är ju roliga saker på ingång och då måste jag vara pigg igen. 
Till helgen är det en mässa som jag ska gå på tillsammans med min fina vän F och kanske någon annan hakar på men allt hänger på tillståndet då. 
Vi får inte glömma att jag fyller 40 år, kan ni tänka er hur vi har stridit tillsammans och emot varandra, pratar om min kropp då. 
Lika bra att vara tydlig här 🤗
Men vi lever och det betyder enormt mycket för min kropp har varit påväg att ge upp några gånger men själen vann över fysiken. 
Sist gång var när min fina son låg i magen då min ena njure höll på att ta livet av mig, hade inte min sambo varit hemma så hade vi inte funnits idag, han räddade mig tillsammans med dottern. 
Jag kommer inte ihåg så mycket den dagen 2007 men det gör dom.

Älskar er mina hjältar ❤️❤️❤️